söndag 10 maj 2020

2 månader efter avslutad strålbehandling

Huden har läkt och allt känns bra förutom känselbortfall runt ärret i armhålan och ner mot bröstet.
Det jag fått erfara är att lymfsystemet fortfarande är ur balans och att det är nedsatt till ungefär 70% enligt onkologsköterska. Jag började svullna upp och få smärta/klåda i armhålan ner mot bröstet. Jag ringde och pratade med onkologsköterska om vad det kunde bero på. Hon berättar då att lymfsystemet är nedsatt på den sidan jag opererat mig och att det är mer trögflytande så jag har fått lymfödem. Detta tar kroppen hand om själv så det är inget farligt men att jag skulle börja med övningarna igen som jag fått av lymfterapeuten efter operationen.
Vad detta kunde bero på förklarade hon för mig att om jag får något sår eller bara en finne blir det mer slaggprodukter för lymfsystemet att ta hand om och då blir det trafikstockning i lymfsystemet och då kan jag svälla upp. Jag frågade om träning då jag börjat träna styrka utan vikter hemma nu (coronasituationen, jobbar hemifrån), och det kunde också vara en bidragande faktor då det också ökar på produktionen.
Bh som jag börjat använda igen var ett big no no. Bara kortare stunder får jag använda den, om jag ska klä upp mig vid något speciellt tillfälle men annars skulle jag använda sådant som inte satt åt. Bygeln på bh:n blir också en stoppkloss i systemet (pressar mot huden och ger märken).
Hur länge ska det vara så här då? Onkologsköterskan berättade att man får räkna med 1,5 år efter operation och avslutad strålbehandling innan man är färdigläkt. Så för min del har det ju bara gått 2 månader. Man vill räkna sig som frisk och normal så fort som möjligt, i alla fall jag, men det tar tid sådant här.

Bra information om vad lymfsystemet gör finns här:

Lymfsystemet är ett viktigt organ för kroppens funktion och hälsa. Lymfsystemet transporterar bort överflödsvätska och slaggämnen och är viktig del av immunförsvaret.

Lymfsystemet består av lymfkärl som leder från kroppens alla delar in mot hjärtat. Lymfkärlen passerar lymfnoder (lymfkörtlar) där lymfvätskan analyseras. Vid tecken på infektion aktiveras immunförsvaret.

Lymfsystemet ansvarar för att transportera bort en viss del av den vätska som blodet varje minut pumpar ut till kroppens alla delar. Det tar också hand om transport av proteiner samt avfallsprodukter som kroppen vill bli av med och är därför lika viktigt för kroppen som blodcirkulationen.

Lymfsystemets stora kärl består av muskelsegment (lymfhjärtan) som aktivt pumpar lymfvätska i riktning mot hjärtat. Lymfhjärtana är känsliga för tryckväxlingar i vävnaderna och får en högre aktivitet till exempel av muskelrörelser.

Lymfsystemet kan påverkas att öka sin aktivitet med olika metoder som ökar pulsationerna i lymfhjärtana. Aktiveringen av lymfsystemet ökar borttransporten av vätska från ett svullet område.

Ett dåligt lymfsystem kan resultera i:

  • Ökad volym (ödem) i vissa kroppsdelar
  • Irritation av vävnaderna och en inflammatorisk reaktion kan uppstå som i sin tur kan medföra värk
  • Immunförsvaret kan försvagas och man blir mer mottaglig för sjukdomar
  • Risk för rosfeber. Detta tillstånd måste snabbt behandlas med antibiotika.
Något annat som tar tid är försäkringsbolag. Jag hade för en tid sedan skaffat diagnosförsäkring på Folksam. Så det skulle jag utnyttja. Folksam var ganska snabba, det tog dem några månader att få in alla papper de vela ha och efter jag ringt och efterfrågat beslut så insåg de att ärendet hade nog hamnat lite mellan stolarna och skyndade på det. Men jag fick 100 000 kr för min bröstcancerdiagnos. Yeayh!
Jag har faktiskt ett till försäkringsbolag via Ellos (Chubbs) sen många år tillbaka som är en speciell bröstcancerförsäkring. De är ännu långsammare än Folksam att ta beslut så där har jag inte fått svar än, ringde och tryckte på i veckan. (skickade in alla handlingar i början på januari till båda försäkringsbolagen).
Man kan bara söka för en diagnos en gång, så den på Chubbs kommer försvinna helt men den på Folksam kommer ju vara kvar om jag får andra diagnoser än bröstcancer i framtiden.

Det var allt för den här gången. Ha det bra!

lördag 14 mars 2020

Två veckor efter avslutad strålning

Jag mår bra, tröttheten sitter kvar, svårt att hålla mig vaken på kvällarna trots att det blivit så ljust ute nu, vårkänslorna borde kicka in men sviterna efter strålningen sitter kvar. En vecka efter strålbehandlingen var avslutad fick jag dessutom strålskador i form av hud som lossnade, normalt skulle man säga efter en bränna att man flagnade men så var det inte riktigt, huden under var väldigt känslig och det var mer som brännsår, det sved och gjorde ont. Men det var inte över hela bröstet utan mest runt området de boostade, där tumören suttit. Nu är det bättre, flagnar fortfarande men det gör inte lika ont och de flagnade partierna har spridit sig över hela bröstet.
Har fortfarande känselbortfall från ärret i armhålan och ner mot bröstet. Förut sträckte det sig upp i armhålan och övre armen men det har blivit bättre.
Bröstet är väldigt knöligt, det gör ont när jag känner på bröstet och bröstvårtan har sedan operationen varit styv och därmed väldigt känslig. Ärret runt bröstvårtan ser väldigt fint ut nu, så det ger mig inga besvär.

Jag har dessvärre fått ont i fingerleder och nu sista veckan fått ont även i höger handled. Märks tydligt när jag suttit och skrivit på jobbet en hel dag. Det har mest yttrat sig på nätterna, så jag har vaknat av att det värker i fingrarna, mest på höger hand. Men i veckan har det värkt en del även dagtid. Kan vara medicinen jag äter, Tamoxifen, men jag börjar även bli orolig om det kan vara diskförskjutningen i nacken som ställer till problem. Jag borde kontakta min sjukgymnast för att få hjälp med att veta vilken anledningen är så jag vet hur jag ska ställa mig till detta problem. Är det nacken så betyder det ju förmodligen att jag inte kan jobba heltid som jag tänkt. Men jag vet inte om jag kan få beviljat en tjänst på mindre än 100% på kirurgen.
Jag kommer få andra arbetsuppgifter här framöver då min dotter Bella inte fått sitt vikariat förlängt i vårat arkiv, vi är två sekreterare som kommer hjälpas åt där f.o.m april och det kan hjälpa mot min värk. Så jag avvaktar lite för att se om tiden i arkivet hjälper mig men jag måste nog ändå ta kontakt med min sjukgymnast för att se om det är nacken eller tabletterna som ger mig besvär. Det kanske är både ock.

Jag kommer nog inte skriva här så ofta efter detta. Jag fyller på allt eftersom något uppdaterats men det kommer förmodligen inte bli så ofta.

lördag 29 februari 2020

Färdigbehandlad med strålbehandlingen!

Igår var sista dagen! Jag hade med mig en ask choklad till mina sköterskor på min lina nr 1 och de blev så glada. Dessvärre skulle det strula med tekniken sista dagen så jag fick gå ut och sätta mig i väntrummet igen en stund och sedan stråla mig på lina 3 istället. Dock följde ju mina sköterskor med dit så jag hade samma som jag brukar ha.
Det känns jätte skönt att ha det avklarat nu. Slippa gå dit varje vardag och äntligen kunna ta vid det "normala" livet. Jag äter ju Tamoxifen i 5 år och enligt läkaren som jag träffade i måndags så är det för tidigt än att veta om jag får några biverkningar av den. Det kan alltså komma fler och värre biverkningar eftersom. Han gav exempel på svettningar/vallningar, ledvärk och stora blödningar. Jag skulle kontakta dem om jag fick dessa för att kolla över medicineringen, vid svettningar/vallningar kan jag tänka mig att det blir någon tilläggsmedicin men om jag får de andra två lär jag nog prova något annat preparat.
Annars var han imponerad av att jag jobbat heltid under min strålning, han skrattade när jag sa att jag jobbar ju på sjukhuset så jag kilar bara ner och strålar mig.

Fick informationsblad om egenvård nu efter sista strålningen. Saken med strålning är att biverkan från den kommer efteråt. Så upp till 10 dagar kan det faktiskt bli sämre fast jag slutat stråla mig. Får jag sår ska jag sluta smörja in mig och bara tvätta rent för att minska infektionsrisken. Men efter 4-6 veckor ska det ha läkt ut, så det är väl bara att härdas ett tag till! :)
Jag kommer ju alltid vara känslig på detta område så det är jätteviktigt att man smörjer in sig med hög solfaktor när man vistas i solen och försöka täcka med kläder.

Sen finns det ju alltid en risk ändå att cancern kommer tillbaka. Men med strålningen så har jag minskat risken med två tredjedelar, och Tamoxifen är östrogenhämmande så att den hormonkänsliga tumören jag hade ska få svårare att komma tillbaka. Jag får inte använda preventivmedel med hormon.

Nästa kontroll är hos kontaktsjuksköterska Pia på strålmottagningen om ungefär ett halvår. Sen kommer det bli kontroller en gång om året. Känns bra!

Nu ser vi framåt, ikväll blir det att fira med lite vin, syrran har 40-års fest!

lördag 22 februari 2020

Strålningen snart över, bara boost kvar.

Hej, jag har nu redan strålat mig i 3 dagar med boost som ska vara min avslutande behandling på strålmottagningen. De strålar då på mindre yta, där själva tumören satt. Operatören satte dit 3 clips innan hon sydde ihop bröstet så man skulle kunna se exakt var tumören satt inför denna boost-behandling.
Min äldsta dotter var med mig i torsdags för att se hur det går till och sköterskorna som jag redan pratat med några dagar innan visade henne allt och berättade ingående hur allt går till. När jag strålas står ju sköterskorna utanför rummet jag ligger i, i en disk där de kontrollerar apparaten och ser allt på kameror och skärmar och talar om för mig över mikrofon när det är dags att andas in och hålla andan. Jag ligger ju inne i strålningsrummet själv och ser en andningskurva som jag ska följa genom ett par glasögon. (Varför jag håller andan under strålningen har jag skrivit förut i bloggen och det är för att skydda lungor och hjärta).

Min dotter vill plugga till sjuksköterska och tyckte detta var väldigt intressant.
Jag har nu 5 dagar kvar, sen är jag färdig med strålningen! Längtar! Bröstet är illrött, kliar och gör ont, har t.o.m fått soleksem. Ärret runt bröstvårtan är irriterat och har fått lite var i området. Så jag längtar tills det är över och mitt bröst äntligen får läka helt.

Du kan ju själv tänka dig om du solat ett område för mycket och blivit bränd, det är ju inte så att du solar området igen då varje dag, du kanske lägger något över tills det fått lugna ner sig. Men tyvärr finns ju inte den möjligheten för mig. Jag har solat/strålat bröstet i 3,5 vecka och har nu en vecka kvar. Det är obehagligt att ha kläder på sig men jag jobbar ju heltid fortfarande och har inte så stora möjligheter till att lufta bröstet dagtid.

Får ofta frågan på jobbet om det går bra och det gör det väl, jag ska inte klaga egentligen, jag är cancerfri och behandlingen jag gör nu är för att minska risken för återfall. Bröstet kommer läka så småningom och 4,5 vecka av mitt liv är ju ingenting. Jag kommer ju få skydda området i sommar och egentligen resten av mitt liv där jag strålat då huden har blivit så pass utsatt under strålningen.

Nästa vecka är jag ledig 3 dagar av 5 (sportlov) så jag kommer få tid att vila och lufta bröstet. På måndag har jag dessutom läkarbesök på strålmottagningen inför avslut.

lördag 8 februari 2020

8 strålbehandlingar gjorda,15 kvar.

Hur känns det att strålas frågar alla? Det känns ingenting! Inte under tiden strålapparaten strålar mitt bröst i alla fall. Nu efter 8 ggr kan jag säga att jag är typ "solbränd" på bröstet och runt omkring, typ solsveda, huden har blivit röd, värmeökad, lite svullen och irriterar lite. Så nu ska jag smörja mig med Eloconsalvan jag fick utskrivet varje kväll. Har köpt topp istället för bh, för den har börjat skava och det gör ont under armhålan.
Första 5 gångerna gick det bra, kände inte av någonting men sen kom hudirritationen, ont i bröstmuskeln samt tröttheten de pratat om. I 3 dagar har jag i stort sett sovit sen jag kom hem från jobbet, kroppen är helt slut. De frågade mig på strålmottagningen om jag vela vara sjukskriven nu men jag har pratat med min chef och jag har frågat om jag kan få ta ut en semesterdag i veckan för att se om det hjälper något. Hon gick med på det men frågade även hon om jag inte borde sjukskriva mig.
Men har man varit sjukskriven så länge som jag var innan jag fick mitt cancerbesked (diskförskjutningen) så vill jag helst försöka in i det sista. Jag är inte dum, märker jag att det inte går viftar jag med vita flaggan och sjukskriver mig men jag vill inte utesluta andra alternativ först.

Jag var dessutom dunderförkyld förra veckan och var sängliggandes hela veckan. Den här veckan kämpar jag fortfarande med hostan som alltid hänger sig kvar så länge men jag har jobbat hela veckan. Jag har dessutom fått ont i ena foten (?). Ont på utsidan vid knölen, gör inte ont när jag sitter men så fort jag ska belasta foten så gör det jätte ont. Inte vad jag behöver just nu när jag måste gå till strålmottagningen varje dag. Bara bita ihop och blir det så klart olidligt kontaktar jag sjukgymnast.

Jag har förstått att många är sjukskrivna under strålbehandlingen, kanske inte heltid men deltid. Väldigt få klarar av att jobba heltid så vi får väl se hur det går. Men jag tror att det är lite lättare för mig eftersom jag jobbar ju på sjukhuset (nära) och jag skriver om cancerpatienter hela tiden så jag bearbetar nog detta på mitt sätt. Jag är ju dessutom uppvuxen med en cancersjuk mamma och cancer för mig är mer vanligt än kanske för andra som tar dessa besked väldigt hårt. Jag säger inte att jag tog mitt cancerbesked lätt men jag har väldigt mycket kunskap genom mitt jobb så jag kanske inte blir lika rädd som andra.
Läste t.ex om en tjej som väntade på besked om hon hade bröstcancer eller ej och hade sån dödsångest att hon redan innan hon fått besked redan bokat tid hos bank, jurist och begravningsbyrå för att underlätta för man och barn och göra klart allt innan hon dör. Men hon visste ju inte ens om hon hade cancer och även om hon skulle ha det så är det många som överlever bröstcancer.
Så vissa tar det väldigt hårt, det är bara det jag försöker komma fram till. Jag har också en del oro om jag kommer få tillbaka cancern, det finns ju alltid en risk och ju yngre man är så är risken större men jag måste ju även kunna pusta ut och glädjas just nu över att de faktiskt fått bort all cancer i mitt bröst och jag är cancerfri nu.
Därför vill jag inte att detta med strålbehandlingen ska få ta så mycket av min tid, jag vill återgå till mitt "normala" liv så fort jag bara kan.

Tamoxifen som jag äter kan ju ge en del biverkningar. Man kanske letar efter biverkningar när man vet att de faktiskt kan komma men fram tills nu har jag faktiskt inte känt av mer än att jag har haft nattsvettningar. Men igår kände jag ledvärk i höger hands fingrar. Inte så besvärande att jag inte kan använda handen men det känns när jag knyter handen och mest i ring- och långfinger. Det behöver ju inte vara bestående, det kanske försvinner snart igen. Men jag tänker att jag skriver ner allt i bloggen så jag senare kan gå tillbaka och läsa, sånt som jag kanske glömt om några år. Ska ju ändå äta dessa i 5 år! :)




torsdag 23 januari 2020

Första besöket på strålmottagningen

Igår den 22/1 var jag på strålmottagningen. Första gången genomgår man ingen strålning utan det är mest planering inför strålningen. De gör även en CT, tar bilder på bröstet för att se hur de ser ut i det område som ska strålas. De gjorde markeringar på bröstkorgen, 3 små tatueringsprickar, en på bröstkorgen i mitten under brösten och två på vardera sida om brösten. Samt så ritade de ett streck mellan brösten som de sedan la plast över som de vill ska sitta där under hela strålningsperioden. Detta för att jag ska hamna i samma läge varje gång de strålar.
De strålar först 15 ggr övergripande på hela bröstet. Sen den extra boosten som jag skulle få är i 8 dagar och då strålar de på en mindre yta där just tumören satt.
Jag fick andningsträna när jag låg där i CT-apparaten. Fick glasögon på mig där man såg en andningskurva med tre streck. När jag andades normalt låg jag på det understa strecket och när jag skulle andas in och hålla andan skulle jag hålla mig innanför de övre två strecken. Detta kommer jag får göra under tiden jag ska strålas, 20 sekunder åt gången.

Jag fick en hel del information från sköterskorna där på strålningsmottagningen. De blev förundrade när jag sa att jag jobbade heltid. De var skeptiska till att jag skulle klara av det under strålningsperioden för en vanlig biverkan är att man blir trött och tagen.
De informerade om andra vanliga biverkningar också som olika hudreaktioner man kan få och svullnad. Hur jag sedan ska skydda hudområdet som blivit strålat från solen typ resten av mitt liv.
Slutligen så sa sköterskan (de var två men en var student) att jag måste tänka på mig själv, ge mig tid att bearbeta detta som hänt mig och inte stressa in i arbetet som hon uppenbarligen tyckte jag gjort. Men egentligen var det inte mitt val, läkaren på onkologen sa att han inte såg någon anledning till att jag inte skulle kunna jobba heltid så därför började jag arbeta heltid på en gång. Då var det inget prat om bearbetning.
Jag arbetar heltid så länge jag klarar av det, får jag biverkningar så var det bara att säga till sköterskorna sa hon och då ordnar de med läkaren så jag får sjukskrivning.
En plan jag har är att (jag önskade fm-tider på strålmottagningen) om jag får biverkningar som trötthet så tänkte jag i så fall jobba förmiddag på arbetsplatsen och sen jobba eftermiddagen hemma. Då har jag möjlighet att på rasten gå och lägga mig och vila (den möjligheten finns tyvärr inte på arbetet).
Saken är den att jag har ju inte hur mycket flex som helst att ta ut för att gå på dessa stråltillfällen, det är väl också en anledning till att vissa är sjukskrivna för att de ska ha tid att gå och stråla sig. Men om jag får en tid någon gång på fm kan jag ta min förmiddagsrast då, strålningen tar ju bara 15 min cirka och det tar 5 min att gå dit så det kommer gå åt en halvtimme cirka åt gången.

Det borde gå att jobba heltid alltså om jag inte får några biverkningar. Men vem lurar vi, det är MIG vi pratar om, klart jag kommer få biverkningar! Finns det biverkningar så får jag dem alltid.
Det står i informationen jag fick med mig hem om hudreaktioner att man kan få rodnad, ömhet, klåda och sveda. Ej använda deodorant på den sida man strålas för det kan öka hudreaktionen. Undvika att raka sig under armen och ej använda bh om den irriterar huden. (Öh, känns inte som att jag vill vara på min arbetsplats utan bh och lukta svett, tur att jag inte får hår under armarna iallafall!).
Man kan få blåsor och sårbildning och då ska man lufta och tvätta ofta med vatten. (Om det blir så illa måste jag ju jobba hemifrån!!) *ler, ser mig själv på arbetet, lufta mitt bröst....
Hudreaktioner kan dessutom öka efter avslutad strålbehandling. Man ska fortsätta smörja sig med Eloconkräm tills rodnaden minskat. Hudreaktionen klingar oftast av 6 veckor efter avslutad behandling.

Strålningen börjar på onsdag nästa vecka 29/1 kl 15:00 och sedan varje vardag i 23 dagar. (4,5 vecka).

fredag 17 januari 2020

Onkologens MDK-anteckning och information kring strålning och biverkningar.

Jag läser ju så klart min journal på 1177. Om man inte vet vad saker och ting betyder i sin journal kan man få det förklarat för sig. Mycket kan man ta reda på själv så klart via google men bäst är att få det förklarat av en sköterska eller läkare så det blir rätt. Det kan lätt bli fel och man kan bli orolig helt i onödan.
Mitt sätt att handskas med min oro är att ta reda på så mycket information jag kan kring sjukdomen. Så jag läser journalen och tar reda på informationen för att lugna mina nerver.

Det står i onkologens MDK-anteckning efter operationen att jag hade en duktal mucinös invasiv cancer. Förklaringen till cancerdiagnosen har jag redan skrivit i ett tidigare inlägg (beskedet).
De konstaterade efter operationen att tumören var 11 x 9 mm stor.
Den har Elston 4 poäng. ER-positiv 100%, PR-positiv 100%. HER2 score 2+ men SISH negativ.
Patienten rekommenderas strålbehandling mot bröstet 2,67 - 40,05 Gy samt boost 2 - 16 Gy mot tumörområdet liksom Tamoxifen i 5 år.

Elstongradering:
Är en tumörgradering från 3-9 poäng. Ju lägre poäng desto "snällare" tumör.

ER och PR positiv 100% har jag redan förklarat tidigare, tumören är hormonkänslig och är beroende av hormonet för att kunna växa. Så därför äter jag nu Tamoxifen i 5 år för att minska risken för återfall. Tamoxifen är ett antiöstrogent läkemedel.

HER2 2+ SISH negativ.
(0-1 negativt, 2-3 positivt) cancerceller har extra mycket av ett protein som heter HER2 och gör att cancertumören kan växa fortare. HER2 status detekteras med SISH (Silver In Situ Hybridisering) som påvisar antalet genkopior.
Så alltså var det negativt för mig, hade det varit positivt hade det blivit Cytostatikabehandling också.

Strålbehandling:
Efter bröstbevarande kirurgi ges 2,67 Gy dagligen x 15 dagar, slutdos på 40,05 Gy.
Patienter mellan 40-50 år erhåller tillägg av en boost på ytterligare 10-16 Gy (2 Gy x 5-8) mot själva operationsområdet till en totaldos av 60-66 Gy.

Postoperativ strålning sänker risken för lokala recidiv med cirka 2/3 och minskar dödligheten i bröstcancer.
Modern dosplanering undviker hjärtat i behandlingsfältet eftersom full dos strålbehandling ökar risken för kardiell morbiditet. (hjärtsjukdom). Med andningsstyrd behandling (Gating) kan man ibland vid framförallt vänstersidiga behandlingar ytterligare sänka hjärt- och lungdoserna.

Jag kommer ha andningsstyrd behandling, så jag tränar på att hålla andan fram till första besöket. Man ska ta ett djupt andetag, hålla andan i 20 sekunder och sedan andas i 1 minut och sedan göra om proceduren hela tiden.

Biverkningar:
  • Hudreaktion. Varierande grad av hudrodnad, ytliga epiteldefekter, klåda. Förebyggande behandling med steroidsalva rekommenderas. 
  • Lungreaktion. Strålpneumonit (strålreaktion i lungvävnad) med symtom som andfåddhet och hosta senare delen av eller efter avslutad behandling. Röntgenkontroll. Behandling med steroider enligt schema.
  • Arm- och eventuella bröstödem. Samarbete med sjukgymnast. 
  • Hjärttoxicitet. Rätt och slätt översatt giftigt för hjärtat. Man kan få hjärtsjukdom. Men strålningstekniken idag har gett en signifikant minskning. 
I några dagar nu har jag haft ont i mitt bröst. Det känns knöligare sedan flera veckor tillbaka men det har inte gjort så ont tidigare, bara vid palpation. Nu gör det ont fast jag inte rör bröstet. Jag känner det hela tiden vid armrörelse m.m. Kanske jag har sårvätska som samlats där. Men så länge jag inte har feber eller bröstet blir varmt så är det nog okej. 
Lymfsträngarna finns där och gör sig påmind också. Har fler nu i underarmen och jag har även två ner mot magen/revbenen som smärtar vid olika rörelser. Kan vara en av dem som gör att jag har ont i bröstet, vad vet jag.

På toppen på berget så har jag ju mens IGEN. Fick mens på julafton (tog ut hormonspiral 14/11) och blödde rikligt i en hel vecka. Fick mens igen igår (3 veckor sedan julafton, 2 veckor sedan jag blödde senast) och blöder hur mycket som helst! Jobbigt, jag hade inte mens på 10 år innan detta pga hormonspiralen. Har inte valt detta själv, får ju inte använda hormonpreparat längre då jag hade hormonkänslig cancer. Gilla läget? Nåväl jag överlevde ju cancern så jag har inte rätt att klaga. :)

Tamoxifenbehandlingen går bra än så länge i alla fall, peppar peppar.... ätit den i 10 dagar. 

Just hang in there right?! :)